Jämställdhetens paradoxer - En fallstudie av Ängelholms kommun

Under våren 2009 har Lisa Andersson och Helena Berggren från Lunds universitet, Centrum för genusvetenskap, använt sig av Ängelholms kommun som fallstudie för sin kandidatuppsats "Jämställdhetens paradoxer - En fallstudie av Ängelholms kommun".

Uppsatsen tar upp tre frågeställningar vilka besvarats med hjälp av forskning och genom intervjuer med samtliga förvaltningschefer i Ängelholms kommun. Frågeställningarna var:

• På vilka sätt är jämställdheten problematisk för feminismen? Är jämställdhet ett legitimt projekt utifrån ett feministiskt synsätt?
• Vem eller vad hindrar genomförandet av jämställdhetsarbete?
• Handlar det om kunskapsbrist eller metoder för att implementera jämställdhet?

Många kommuner arbetar med jämställdhet på ett eller annat sätt, så även Ängelholms kommun. I uppsatsen framställs jämställdhet som det problematiska begrepp det faktiskt är.

Utifrån intervjuer med de tio förvaltningscheferna i kommunen diskuteras vad jämställdhet betyder, vad det innebär samt hur man kan tänka kring det och arbeta med det. Studiens resultat visar på att jämställdhet inte är så enkelt och entydigt som det först kan verka. Även om alla är positiva till jämställdhet så är det inte säkert att alla menar samma sak med detta.

Forskare inom genusvetenskapen har ifrågasatt jämställdhetens användbarhet eftersom den enbart fokuserar på män och kvinnor och därmed riskerar utelämna andra faktorer som påverkar vår livssituation och våra möjligheter, exempelvis etnicitet och sexualitet. Uppsatsens slutsats är dock att det är viktigt att arbeta med jämställdhet mellan kvinnor och män eftersom vi alla kategoriseras efter kön – men att det är viktigt att man gör det på ett sätt där alla sociala grupper är inkluderade.

Uppsatsen visar också att trots att det finns en jämställdhets- och mångfaldsplan samt en förvaltningsövergripande grupp som arbetar med just dessa frågor så bedrivs inte särskilt mycket aktivt jämställdhetsarbete i Ängelholms kommun. Detta varierar dock en del mellan de olika förvaltningarna. Vissa har ett stort engagemang för jämställdhetsfrågor, på andra håll har man knappt diskuterat det alls.

Det vanligaste jämställdhetsproblemet som cheferna tog upp är den ojämna fördelningen av kvinnor och män bland de kommunanställda och att det är svårt att förändra detta. Tyvärr leder dessa resonemang till att flera förvaltningar fastnat i jämställdhetsarbetet, det blir svårt att tänka i nya banor när man är förblindad av den ojämna könsfördelningen.

Flera av förvaltningscheferna säger i intervjuerna att det finns en stor medvetenhet i kommunen om frågor kring jämställdhet, att de allra flesta vet om att det är en viktig fråga. Ändå menar flera att det behövs ökad medvetenhet för att arbetet ska komma igång och för att alla ska förstå att jämställdhet och mångfald är viktiga områden.

Uppsatsen visar också på en tendens att tro att jämställdhetsarbete är viktigt på andra ställen än den egna arbetsplatsen, på andra arbetsplatser eller kanske på andra förvaltningar. Sammanfattningsvis kan man säga att i Ängelholms kommun talar man om jämställdhet men man gör inte jämställdhet.

Vill du läsa mer om de slutsatser som dras i uppsatsen når du den från högerkolumnen.

Under sommaren 2009 fortsatte studenterna sitt arbete för att kartlägga jämställdhetsläget internt och externt i Ängelholms kommun. För detta arbete togs en projektbeskrivning fram. Du hittar även den i högerkolumnen.

Studenternas arbete har resulterat i en slutrapport och förvaltningsspecifika guider till jämställdhet. Du hittar samtliga i högerkolumnen.

Studenterna handleddes av Gustav Malmberg, Socialförvaltningen