Vill du kompostera?

När vi sorterar och komposterar vårt organiska hushållsavfall (matavfall) och trädgårdsavfall kan näringsämnen återföras till naturen. Avfallet omvandlas till kompostjord som ger näring åt växterna i trädgården.

Hushållsavfall kan man själv kompostera efter anmälan till Miljönämnden. Anmälningsblankett hittar du här i högerspalten. Kompostering av trädgårdsavfall kräver ingen anmälan för en- och tvåfamiljsfastigheter. Trädgårdsavfall är enkelt att kompostera och kräver bara en enkel behållare. Kontakta gärna Miljökontoret om du har frågor.

Vid kompostering bryts det organiska materialet ned av bakterier, svampar, maskar och andra småkryp. För att komposten ska fungera bra krävs att det finns god syretillgång, en bra balans mellan kväve och kol och att det är lagom fuktigt. Material som är rikt på kol är t.ex. torra löv, halm och sågspån, medan hushållsavfall innehåller mer kväve.

Komposteringsprocessen kan påskyndas om materialet är finfördelat vilket också tar mindre plats i komposten. Det tar från några månader och upp till ca 2 år innan kompostjorden är färdig. Hur lång tid det tar beror bl.a. på materialet och temperaturen.

Det är viktigt att man väljer en tillräckligt stor behållare, vid kompostering av enbart hushållsavfall bör man räkna med minst 50 liter per person i hushållet.

Hushållsavfall

Ungefär hälften av vårt hushållsavfall går att kompostera. Genom att kompostera vårt organiska köksavfall kan hushållets avfallsmängd minska och en billigare taxa väljas. Vid kompostering av hushållsavfall är det viktigt att komposten är isolerad så att man får nedbrytning under hela året.

Under nedbrytningsprocessen alstrar bakterierna värme. Nedbrytningen kräver en temperatur på minst 10-12 ˚C, blir temperaturen lägre avstannar komposteringsprocessen. Bäst nedbrytning får man när temperaturen ligger mellan 35 och 55 ˚C.

Kompostbehållaren ska även vara skadedjurssäker, dvs. den ska vara så tät att skadedjur som råttor och möss inte kan ta sig in. Innan du startar komposten bör man lägga ett lager strö i bottnen. Sedan tillsätter man lite strö varje gång matavfall fylls på.

Som strö kan man använda löv, torrt gräs, sågspån och flisade kvistar och grenar. Var extra noga att täcka avfall från fisk, kött och skaldjur för att undvika dålig lukt.

 

Vad kan komposteras?

• Matrester
• Skal och rester från frukt och grönsaker
• Kaffesump och te, även filter och tepåsar går bra
• Äggskal
• Hushållspapper
• Trädgårdsavfall

Vad ska inte läggas i komposten

• Tobaksaska och cigarettfimpar innehåller tungmetaller och andra skadliga ämnen
• Dammsugarpåsar
• Oorganiska material som plast, glas eller metall
• Kalk, eftersom det höjer pH-värdet vilket kan döda maskar och andra nyttodjur samt leda till att värdefullt kväve avgår till luften i form av ammoniak
• Större mängder fett, som smör och matolja
• Blöjor
• Kemikalier

Om det blir problem med komposten

Myror letar sig ofta in i komposten om det är för torrt. Då bör man vattna och blanda om. Flugor kan förekomma om matavfallet har täckts för dåligt. Dålig lukt kan bero på:

• matrester som täckts för dåligt, gäller speciellt fisk och skaldjur
• komposten är för blöt, då tillsätter man mer strö
• för lite kolrikt material i komposten, åtgärdas genom att tillsätta och blanda i mer strö. 

Rinner det lakvatten från komposten så är den för blöt och då kan man tillsätta mer strö.